Komponenter i datorn
Här nedan följer en lista med de vanligaste komponenterna i en dator.
Förutsatt att moderkortet har inbyggt grafik, ljud och nätverkskort, är det de första 7 komponenterna i listan som behövs för en fullt fungerande dator. Övriga komponenter är tillval.
Själva skalet på datorn där alla andra komponenter monteras inuti. Står inte bara för utseendet utan även för kylningen.
Inuti chassit finns det i regel 2 olika storlekar på fack: 5,25" där man oftast monterar optiska enheter och 3,5" där man monterar hårddiskar och diskettenhet.
Vissa chassin har fläktar förinstallerade och vissa är man tvungen att köpa extra för att montera själv.
Fläktarna brukar mätas i 80, 92 och 120 mm.
Det mest vanligaste chassit idag är Tower-modellen (stående) med storlek Midi.
Utöver detta finns det mindre, större, kub-formade m.m.
Denna komponent förser alla andra komponenter i datorn med ström. Kallas även Nätdel och PSU (Power Supply Unit). Mäts i bl.a effekt (Watt).
Minsta rekommenderade effekt idag är ungefär 400W. Ju mer och kraftigare komponenter du har i datorn, desto mer effekt behövs.
Nätdelen blir som många andra komponenter varm och i stort sätt alla nätdelar har idag minst 1 inbyggd fläkt.
På nätdelen hittar vi flera olika strömkontakter, bl.a. till hårddiskar, moderkortet och grafikkort.
Den vanligaste enheten idag är en DVD-brännare. Denna både läser och bränner DVD och CD-skivor.
Finns även äldre varianter som antingen endast läser DVD/CD eller bränner CD.
Här kan man självklart även välja det lite nyare alternativet med Blu-Ray. Antingen som läsare eller brännare.
För optiska enheter finns det 2 olika gränssnitt, antingen den äldre IDE eller den lite nyare och snabbare SATA. Monteras i datorns 5,25" fack.
Det är här all information lagras. Hårddiskar till stationära datorer har en storlek på 3,5" och i bärbara datorer är de 2,5" eller i vissa fall 1,8".
På hårddisken installerar man även Operativsystemet (OS), det viktigaste programmet i en dator. Exempel på OS är Windows XP, Vista och 7.
Hårddiskar mäter sin lagringskapacitet i GigaByte (GB). En normal storlek idag är 500 GB, men det finns även hårddiskar som är på 2000 GB (2 TeraByte).
De 2 vanligaste gränssnitten för hårddiskar är som för de optiska enheterna den äldre IDE och den nyare, snabbare SATA.
En annan sak man kan ta hänsyn till på hårddiskar är i vilken hastighet diskarna snurrar i. Den vanligaste hastigheten för 3,5" är 7200RPM, men det finns både långsammare och snabbare.
För 2,5" diskarna är den vanligaste hastigheten 5400RPM, men många tillverkare har även börjat göra dessa mindre hårddiskar med en hastighet på 7200RPM.
Det är moderkortet som kopplar samman de övriga komponenterna för att allt ska fungera korrekt.
På nästan alla nya moderkort finns inbyggt ljud och nätverkskort. I vissa fall finns även här grafikkortet integrerat.
Moderkort har olika storlekar och olika kategorier. Vanligast till stationära datorer är storlekarna ATX och microATX.
Ett moderkort delas in i en kategori beroende på vilken sorts processor som ska monteras i moderkortets "Socket".
Det är även moderkortet som styr över vilket sorts grafikkort, vilka hårddiskar och vilken sorts ram-minne som kan monteras.
Detta är datorns viktigaste komponent, varför den också kallas för datorns hjärna. Kallas även för CPU (Central Processing Unit) och mäts i bl.a. Klockfrekvens (GHz).
Till både stationära och bärbara datorer är de två ledande tillverkarna Intel och AMD. Man väljer moderkort beroende på vilken Socket processorn är tillverkad för.
De vanligaste Socket idag heter LGA775 till Intels processorer och AM2/AM3 till AMDs. Självklart finns det ett flertal både äldre och nyare Sockets.
Många processorer är idag tillverkade med flera kärnor, vilket gör att du kan arbeta snabbare med fler saker samtidigt.
Som många andra komponenter blir processorn otroligt varm och behöver bra kylning.
Detta oftast i form av en kylfläns med fläkt som fästs ovanpå processorn. Mellan CPUn och kylflänsen behövs kylpasta för att värmen ska ledas mellan de två.
Varje gång du använder ett program, lagras all dess data och programmet i ram-minnet. När datorn stängs av töms minnet.
Ram-minne kan också kallas för primärminne, internminne och arbetsminne. Mäts bl.a i både lagringskapacitet (MB, GB) och hastighet (MHz).
En normal storlek idag kan vara 2 GB (2048 MB) och med en hastighet på t.ex 800 MHz.
Det kan delas in i olika kategorier med olika hastigheter. Ovanstående exempel tillhör "DDR2" kategorin.
Utöver detta finns det föregångaren DDR med hastigheter på upp till 400 MHz. Sedan har vi även den nyare DDR3 som är lite dyrare men framförallt snabbare.
Minnena till bärbara datorer är något mindre än till stationära. Ett kännetecken för dessa är "SO-DIMM". Annars har de samma hastigheter och beteckningar som till stationära.
Detta kort behövs för att du ska kunna se bild på skärmen. De grafikkort som är inbyggda på moderkortet räcker oftast om man inte ska spela tunga spel.
Har moderkortet inget inbyggt behöver man köpa till ett extra grafikkort. Ett kraftigare grafikkort behöver oftast mer ström från Nätaggregatet.
Korten har även ett eget typ av "ram-minne", kallas grafikminne. Normala storlekar idag är på mellan 256 och 1024 MB.
Grafikkorten har olika gränssnitt. Ett av de äldsta heter PCI (används fortfarande idag, men till andra typer av kort t.ex nätverkskort), efterföljaren heter AGP och det nyaste gränssnittet heter PCI Express X16.
De två ledande tillverkarna av grafikkort heter nVidia och ATI. nVidias vanligaste serie heter Geforce och ATI's heter Radeon.
På grafikkortet finns olika portar att koppla till skärmen. VGA heter den analoga signalen och är oftast blå till färgen. DVI heter den digitala och är oftast vit. Den senaste porten att koppla till skärmen med heter HDMI och har både digital video och ljud signal. Utöver dessa finns det äldre portar med betydligt sämre kvalitet, S-Video och Komposit.
Som hörs på namnet är det detta kort som gör att vi kan höra ljud från datorn till t.ex högtalare eller hörlurar.
På i stort sett alla dagens moderkort finns ljudkortet inbyggt och är tillräckligt bra för den alldagliga användaren.
Är man i behov av kraftigare ljudkort finns det både som instickskort i moderkortets PCI-plats eller i extern form med USB-anslutning.
Ljudkortet kan ha både analoga (3,5mm kontakt) och digitala (koaxial och optisk) portar. Till vanliga bordshögtalare och hörlurar används de analoga.
Det är tack vare nätverkskortet som du kan surfa på internet. Det finns både med kabelanslutning och trådlöst med antenn.
Både på stationära och bärbara datorer är ett näverkskort med kabelport nästan alltid inbyggt i moderkortet.
Det är bara på de äldre datorerna man måste köpa till ett sådant kort. I stort sett alla bärbara idag har även förinstallerat trådlöst nätverkskort.
Vill man få sin stationära dator trådlös kan man som med ljudkortet, antingen köpa det som instickskort eller externt med USB-anslutning.
Nätverkskortet kommunicerar i de flesta fall med en router, som i sin tur är kopplad till t.ex telejacket via ett modem eller bredbandsuttaget i hemmet.
Det finns utöver detta flera olika sätt att ansluta till internet via både äldre och nyare metoder. Detta är dock de vanligaste sätten än idag.
© 2011 DataTech i Malmö, Alla rättigheter förbehållna | Innehar F-skattsedel | Plusgiro 58 59 91-3